|
Paralyserad av synd
1Han
steg i en båt och for över sjön till staden där han bodde.
2Där kom de
till honom med en lam som låg på en bår. När Jesus såg deras tro sade han
till den lame: ”Var inte orolig, mitt barn, dina synder är förlåtna.”
3Några
skriftlärda sade då för sig själva: ”Han hädar ju.”
4Jesus såg vad
de tänkte och sade: ”Varför bär ni onda tankar i era hjärtan?
5Vilket är
lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp och
gå? 6Men
för att ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta
synder” — och nu talade han till den lame — ”stig upp, ta din bår och gå
hem.” 7Och
mannen steg upp och gick hem.
8När folket såg
det greps de av fruktan och prisade Gud, som hade gett sådan makt åt
människorna.
Matt 9:1-8
Jesus kom till Kapernaum, där han bodde. Ryktet om att han kommit hem
spreds snabbt i den lilla staden och man bar fram en som var förlamad,
paralyserad, uppenbarligen av att totalt ha hamnat fel i livet, eftersom
Jesus börjar med att bota den sjukes själ och ande. Han kommer med
lugnande ord: ”Var inte orolig, mitt barn, dina synder är förlåtna.” Detta
säger han när han ser hur tron förvandlats till handling hos den
paralyserade mannens vänner. De kom bärande på den sjuke. ”Bär varandras
bördor så uppfyller ni Kristi lag”, säger hl aposteln (Gal 6:2). Det är
vad vännerna gör. Vad kommer först: kärleken eller tron? Vilken dogmatisk
formulering är sann: fides caritate formata (tron formad av kärlek)
eller caritas fidei formata (kärleken formad av tro)? Här är
svaret: Jesus såg deras tro och han såg deras kärlek till den
paralyserade. Vad som kommer först är av inget intresse. Medan
skolastikerna diskuterar dör patienten. Här är en som hamnat så fel i
livet att han blivit paralyserad. Hans själ och ande är så sjuka att
kroppen slutat fungera. Jesus börjar med lugnande ord och därefter
förlåter han mannens synder. Om bara de religiösa haft tid att vänta en
stund skulle mannen ha rest sig och gått hem med den hoprullbara bädden
under armen. Jesus såg mannens inre. De religiösa experterna såg ett
religiöst fel bli begånget: ”Han hädar ju!”
Jesus såg igenom dem också. Varför tänker ni onda tankar i era hjärtan?
Vilket är lättare: att säga att synderna är förlåtna eller att säga ta din
säng och gå hem?
För tungan är det lika lätt att säga båda fraserna. Och fraseologin
blir i varje tid ett Guds liktåg. Fraseologin i dag är följsamhetens etik
och ideologi, en springpojke åt en sekularistisk statsideologi och
politiken som religion. Fraseologin botar ingen. Människor far illa och
blir sjuka av den.
”Guds rike är inte ord, utan kraft”, säger hl aposteln Paulus (1 Kor
4:20). I dagens evangelietext möter vi de orden i verkligheten. Jesus
proklamerade detta i sin hemstad, Nasaret:
”Herrens ande är
över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de
fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för
de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år
från Herren” (Luk 4:18-19).
Evangeliet talar till hela människan, till alla sinnen och till
alla jordens folk.
Folket i Kapernaum prisade Gud för att denne gett människorna en sådan
makt. Den makten är kvar på jorden. Och den är lugnande och förlåtande.
Den är inte till för makten själv utan för människorna. Fariséerna hade
religiös makt och de var medvetna om den. Jesus hade makt att lugna och
förlåta och han var medveten om den. Den fariseiska makten har följt
Kyrkan som en kall skugga. Jesus har lämnat den förlåtande makten åt oss.
Sju gånger sjuttio gånger om dagen kan vi använda den.
f. Benedikt |