|
Jesus
ställer två frågor i vår text: ”Blev inte alla tio gjorda rena?”
Och: ”Var är de nio?” Svaret på den första frågan får vi innan
den är ställd. Jesus uppmanade de spetälska att gå och visa sig för
prästerna och medan de var på väg dit, blev de rena. Alla blev gjorda
rena. Och alla blev säkert glada. Alla under Jesus gjorde orsakade stor förundran,
glädje och bekännelse. Det var bara hans motståndare som blev förbittrade.
De
som Johannes döpte, blev också rena från sina synder. De 5000 män, förutom
kvinnor och barn blev alla mätta efter brödundret. Men Jesus har
synpunkter på de mättade och de helade. Han säger: Ni kom för att ni
fick bröd att äta. Ni kom för att jag botade er. Folkhopen ville rent
av kröna honom till kung, som skulle hjälpa människorna med de
politiska målen. Jesus avvisade brödkronan. När han började tala om
Gud som ett led i den andliga näringskedjan, nämligen att Han var livets
bröd och att Anden var Livets vatten, tog många anstöt och lämnade
honom.
Blev
inte alla rena? Blev inte alla mätta? Blev inte alla kallade? Javisst.
”Gå och visa er för prästerna!” Så lydde uppmaningen till de spetälska.
När Gud talar, bli det alltid som han säger. Varde och det vart! Gå ut
i hela världen och gör alla folk till mina lärjungar, döp dem i
Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Jag är med er till tidens
ände.
Nu
har miljarder människor blivit döpta. Blev de inte alla rena? Jadå,
alla blev rena. Vi vet svaret på den första frågan.
Däremot
vet vi inte var de nu är. Var är de nio? Kyrkan har haft lång tid på
sig att besvara frågan. Ingen i evangeliet vet var de nio är. Och om någon
vet vill de inte svara.
Vi vet inte var de är. Vi vet bara att de blev rena. Kanske gick
de hem, om de hade något hem att gå till. Kanske fick de tillbaka jobbet
i armén, tullen eller templet. Kanske de gick tillbaka till sina orena
kamrater, eftersom de inte kände andra. Kanske blev de orena igen. Vi vet
att de inte gick till Jesus i alla fall och i Kyrkan har vi inte sett till
dem. Vi vet inte var de är. Vi hoppas att de är rena.
Vi
vet inte heller hur vi ska nå dem för att berätta att det inte räcker
med att bli ren på väg till prästerna, att det inte räcker med att bli
mättad med jordiskt bröd, att det inte räcker med att ta emot Johannes
dop, att det inte räcker med att ta emot dopet. Om vi visste var de är
kunde vi skicka en samaritan för att be dem göra som denne: när han såg
att han blivit ren, gick han inte till prästerna, som de nio andra, utan
han vände om. När han upptäckte att han inte bara blivit renad utan
också botad, började han prisa Gud med hög röst. Han blev upplyst och
den som blir upplyst hittar vägen till Jesus. Han föll ned på sitt
ansikte, vilket visar att han var ödmjuk, att han blivit lik Gud som är
ödmjuk. Han hade blivit förenad med Gud, nått theosis. Och han tackade,
evchariston, Jesus.
Alla
händelser i evangelierna har en djupare innebörd, så också denna om
den spetälske samritanen. Genom sitt beteende blev han en bild för människans
väg från att ha stått ”på avstånd” som en spetälsk till att bli
renad, upplyst, helad och förenad i echaristin.
Denne
var en främling. Om detta talar hl. Paulus i efesierbrevet 2:
11. ”Kommen därför ihåg att I förut, I som voren hedningar i köttet
och bleven kallade oomskurna av dem som kallas omskurna, efter
den omskärelse som med händer göres på köttet --
12.
kommen ihåg att I på den tiden, då när I voren utan
Kristus,voren utestängda från medborgarskap i Israel och främmande för
löftets förbund, utan hopp och utan Gud i världen.
13.
Nu däremot, då I ären i Kristus Jesus, haven I, som förut voren
fjärran, kommit nära, i och genom Kristi blod.
14.
Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit
ned den skiljemur som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
15.
Ty i sitt kött gjorde han om intet budens stadgelag, för att han
skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda
frid,
16.
och för att han skulle åt dem båda, förenade i en enda kropp,
skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin
person dödat ovänskapen.
17.
Och han har kommit och har förkunnat det glada budskapet om frid
för eder, I som voren fjärran, och om frid för dem som voro
nära.
18.
Ty genom honom hava vi, de ena såväl som de andra, i en och
samme Ande tillträde till Fadern.
19.
Alltså ären I nu icke mer främlingar och gäster, utan I haven
medborgarskap med de heliga och ären Guds husfolk,
20.
uppbyggda på apostlarnas och profeternas grundval, där
hörnstenen är Kristus Jesus själv,
21.
i vilken allt det som uppbygges bliver sammanslutet och så växer
upp till ett heligt tempel i Herren.
22.
I honom bliven också I med de andra uppbyggda till en Guds
boning, i Anden.” (Ef. 2:11-22).
Alla har blivit rena. Mänskligheten är frälst genom Kristi död och
uppståndelse. Den uppståndne ställer samma sorgsna fråga trots att han
svaret redan finns i evangeliet: Har inte alla blivit rena? Var är de?
Det är samma fråga som en gång ljöd på kvällen samma dag som människan
blev spetälsk och ”stannade på avstånd”, eftersom hon blivit varse
om sin nakenhet, sin orenhet och in sjukdom. Adam, var är du?
Gud
kallar oss att bli rena, upplysta och förenade, helade som eucharistiska
varelser. Hans ord till främlingen är: Stå upp och dina färde. Din tro
har frälst dig.
Vi
behöver gå hela vägen: att må bra och bli frisk från vår gemensamma
sjukdom är bra, men vi behöver vända om och falla ned på våra
ansikten vid Jesu fötter och vi behöver leva i eucharistin, tacksägelsen
för att kunna stå upprätta, gå raka och hela, frälsta genom tro till
evigt liv.
Amen.
F. Benedikt
|