.ortodox tro

Änglar


”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord”, är de första orden i Bibeln. I den nicenska trosbekännelsen bekänner jag tron på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är.
   Den osynliga världen är andlig och immateriell. I Bibeln kallas denna osynliga värld ”himlar”, såsom i bönen Fader vår. Ibland uttrycks denna verklighet med symbolen ”ovan himlarna”. Det bibliska språket är fattigt på abstrakta ord och termer. Desto rikare är det på symboler och bilder. Kristus talar om himmelriket, som varken är där eller här utan mitt ibland oss och invärtes i oss. Med himlar avses inte det skapade kosmos. Guds rike, där Gud bor, är inget materiellt rike utan andligt, ty Gud är ande och de som vill tillbe Honom måste tillbe i ande och sanning. Med himmelrike menas inget sekularistiskt system, varken teokrati eller demokrati, utan theanderkrati, i. e. gudsmänniskans rike, nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor, inte som en idé, påtvingad alla, utan som person i gudsmänniskan.
   Den osynliga världen är andlig, vilket inte betyder att den är overklig, även om man inte kan ange dess läge i en kosmisk karta. Den är naturligtvis annorlunda än den synliga världen, även om de båda är skapade och därmed skiljer sig helt från den divina verkligheten och från Gud som är oskapad.
   Den osynliga verkligheten består av okroppsliga krafter och härskaror. Ibland kallas dessa änglar, vilket inte är helt korrekt.
   Ängel betyder egentligen budbärare och dessa utgör en nivå av den osynliga världen. Herren Sebaoth är härskarornas, i e arméernas, körernas, nivåernas Gud. Det finns änglar, ärkeänglar, furstar, makter, krafter, herravälden, troner, keruber och serafer. Dionysios Aeropagiten indelar i sin bok Peri ouraníou hierarkhís (Om de himmelska hierarkierna) änglarna i tre olika grupper. Den högsta gruppen består av troner, keruber och serafer. De sistnämnda har enligt profeten Jesajas bok (6:3) till uppgift att oavbrutet ära Gud med ropet Helig! Helig! Helig! Enligt Isak av Syrien finns förklaringarna till änglarnas namn i Bibeln. Seraferna värmer och tänder, keruberna är fulla av kunskap och vishet medan tronerna är Guds stöd och vila. Änglarna i mitten - makter, krafter, herravälden - vet vi inte så mycket om, men enligt Isak av Syrien har makterna till uppgift att härska över alla riken medan krafterna håller etern i ordning. Krafterna är förfärliga och skrämmande.
   Furstar, änglar och ärkeänglar arbetar mycket aktivt som budbärare från Gud. De strider också mot de onda andarna och fungerare som förmedlare mellan Gud och världen. De uppenbarar sig i många skepnader i både det gamla och nya testamentet, liksom i Kyrkans liv. Änglarna gör också Gud och Hans kraft närvarande. Hans frälsande ord kan också förmedlas av dessa. De mest kända änglarna är förstås Gabriel, vars namn betyder Guds man, och Mikael (vem är som Gud). Gabriel förklarar den sista tidens händelser. ”När jag, Daniel, hade sett denna syn och sökte förstå den stod det framför mig en som liknade en man, och jag hörde en människoröst mitt över Ulaj ropa ut orden: ”Gabriel, förklara synen för honom!” Då kom han fram till mig där jag stod, och jag blev förskräckt och föll ner med ansiktet mot marken. Han sade till mig: ”Människa! Du skall veta att synen avser den sista tiden” (Dan 8:15-17).
   Gabriel kommer också med de goda nyheterna om Johannes Döparens födelse: ”Sakarias sade till ängeln: ”Hur skall jag få visshet om detta? Jag är ju gammal, och min hustru är till åren.” Ängeln svarade honom: ”Jag är Gabriel som står vid Guds tron, och jag är utsänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud” (Luk 1:19). Det är Gabriel som frambär budskapet om Kristi födelse: ”I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galiléen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig” (Luk 1:26-28).  Ärkeängeln Mikael leder Guds andliga arméer. ”Kungen i norr samlar ett större uppbåd än förut, och efter några år rycker han fram med en mäktig här och stor tross” (Dan 11:13). ”Då träder Mikael fram, den store änglafursten, han som beskyddar ditt folk” (Dan 12:1).
   Mikael uppträder också i det gåtfulla sammanhanget i Judas brev, där han slåss med Satan om Mose kropp: ”Ärkeängeln Mikael tillät sig inte att fördöma djävulen med smädelser, när han tvistade med honom om Moses kropp, utan sade: ”Måtte Herren tillrättavisa dig” (Jud v. 9) I Bibelns sista bok läser vi: ”Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen” (Uppb 12:7).
   Även om änglarna ofta beskrivs i fysiska termer - de har vingar, är mångögda och har mänskliga kroppar – måste vi komma ihåg att det är symbolspråk. Änglarna är andliga väsen.
   Gud skapade änglarna före universum. De är som sagt okroppsliga, men noetiska andar med en fri vilja. Hl Johannes av Damaskos talar om änglarnas lätthet, deras brinnande iver, deras andäktighet och deras starka vilja och längtan efter att tjäna Gud. Han säger att änglarna rör sig med lätthet, de strävar alltid mot höjden och är fria från materiella band och bojor. Johannes kallar änglarna sekundära ljus som får sitt sken från det första immateriella ljuset. De står alltid nära Gud och deras näring är Guds ljus som de förmedlar till oss.
   Det gudomliga ljuset upplyser änglarna på den högsta nivån och den heliga Treenigheten ger dem kunskap i de gudomliga hemligheterna som via dessa änglar förmedlas neråt i hierarkin. Hl Isak av Syrien säger: ”Varje änglahierarki blir delaktig av hemligheterna genom de högre änglarnas förmedling i rangordning. Många hemligheter stannar i de högre hierarkierna och förmedlas inte längre ner, eftersom dessa inte kan hantera de stora mysterierna. Den högsta hierarkin delar med sig av sin kunskap till nivån strax under och dessa i sin tur bevarar dem i tystnad…och endast en del av hemligheterna når tredje och fjärde nivån.”
   Enligt Dionysios Aeropagiten återspeglas änglahierarkin i den kyrkliga. Biskopen, prästen och diakonen tar del av de gudomliga hemligheterna genom änglahierarkin. Antalet änglar känner vi inte till. De räknas i tusen och åter tusen, ja miljoner. ”Tusen och åter tusen betjänade honom, tiotusen och åter tiotusen stod där inför honom. Så tog domare plats och böcker öppnades” (Dan 7:10). Änglarna är fler än människorna. Hl Gregorios av Nyssa hävdar att liknelsen om det förlorade fåret handlar om mänskligheten och de 99 symboliserar änglarna.
   Bibeln berättar inget om hur det gick till när änglavärlden skapades. När den synliga världen blev till, fanns änglarna redan. Vi läser i Jobs bok: ”…när stjärnorna skapades, lovsjöng mina änglar mig med hög röst” (Job 38:7, LXX). Isak av Syrien säger att änglarna skapades i tystnad, ty de första orden som Gud uttalade – Varde ljus! – har med den synliga världen att göra. Änglarna skapades före orden och före tiden.


© Citera gärna men ange källa.

Fader Benedikt


Tillbaka till Ortodox tro